Som jag skrev i något inlägg tidigare så kommer det att öka på mängd mediciner här hemma .

Problemet med detta är ju att jag har svårt att ha koll på tider , om jag tagit de eller inte mm . Undrar därför om någon har bra tips som löser detta dilemma ?   

Har fått tips på dessa medicin dosetter men kruxet med de är att det är allt för många olika o vid olika tider . 

jag skulle nog röra ihop de ändå . 

Hade man bara haft att det skulle tas efter vad det står med på de så hade det varit lugnt . 

Jag skulle inte klara av att lägga de rätt för att inte glömma eller ta fel . 

Jag har hittills försökt ha det i skallen men nu när jag vet att det blir fler så kommer det inte bli bättre . Jag har redan problem som det är att minnas ! 

De ökar med en sort nu men om jag ska lita på min magkänsla så kommer det hinna öka med ett antal till under tiden på Rehab . 

En dosett lär jag ändå få skaffa för att kunna ta den med så jag har alla med mig om jag ska iväg för var gång glömmer jag de hemma . Vill inte komma med väskan full av piller paket framöver   

Jag skickade lite om min ide på appen till min svåger men inget hört hur det går , om han ens vill göra den till mig . Känner att dessa piller kommer bli en stor del av min vardag framöver så det är viktigt att jag kan sköta det . Som det är nu tar jag bara morgon medicinerna någolunda rätt . Ja iallaffall när jag kommer på de .   

                                                       FRIDENS:) 

Här ligger jag vaken och klockan har precis dragit över 02 . Jag kan inte slappna av i kroppen , kan inte få min skalle att ta pause i allt tänkande . 

Förutom värk i kroppen så har jag så extremt svulla ögon efter alla tårar denna em / kväll har inneburit för mig . Idag sa jag adjö till min älskade vovve och kommer nog inte få träffa henne igen 

Mitt barn som hon faktiskt känns som för mig . Min VÄN . Min tröst de jobbiga dagar . Den som fick mig ut när jag mått som sämst . 

Allt tack vare denna förbannade kropp som inte klarar av det jag vill eller kan göra det jag önskar längre !   Pga hur jag mår så förlorar jag allt känns det som . Ångesten är extrem och jag avskyr att vara jag just nu . 

För att jag inte kan vara aktiv , ha energi till att vara ute mestadels av dagarn så kostar det mig min älskade vovve . 

En promenad som när hon hoppar i snö , vill leka eller känner en doft som hon vill undersöka o drar emot .....

Den kör slut på mig och nu de sista månaderna underaktiverad har gjort det ohållbart för mig att behålla henne . Det vore egoistiskt av mig att bry mig mer om min sorg än hennes välmående . 

MEN 

Trots detta kan jag inte sluta avsky och va förbannad över att jag är tvungen att leva med detta skit. 

Jag som varit väldigt aktiv , där av skaffade jag henne . Någon att spendera tiden med ute o i skog mm. Något att jobba med . Shit vad jag lagt ner tid , svett o tårar på det lite över året jag fått lyckan att ha henne i mitt liv . Hämtade henne som bebis   

Varför ska man drabbas av skit som detta och behöva förlora mer än man redan gjort ? Man har förlorat hela sin kropps funktion , sig själv , sociala liv mm 

Just nu är jag helt utmattad av alla känslor och det bränner som eld inom mig . 

Mår så dåligt av denna sorg så jag mår riktigt illa . När jag väl somnar så vill jag inte vakna på länge . Det skrev jag till dotterns pappa med att JAG RINGER när jag vaknat . 

Vill man ens vakan upp till denna mardrömmen ? 

                                                            FRIDENS:)